Bakom molnen är himlen alltid blå....

Jag hade nästan glömt bort hur det brukar vara på hösten.. Hur kan det bara regna så här mycket? Kan hålla med om att regn kan vara väldigt härligt och mysigt om man får krypa upp i en fotölj med en bra bok, eller mysa ihop med någon framför en bra film... men måste man ut är det inte lika charmigt längre. Blir man blöt så blir man kall, och kall är inget jag gillar att vara. Folk kan säga "det finns inget dåligt väder...." hur mycket de vill. Jag håller inte med. Fast det klart. Mina gummistövlar är grymma! Förstår inte varför folk skrattar åt dem... :)

Imorgon ska vi till Växjö. Heldag. Börjar inte förrän kl 9, men med tanke på att vi måste bila 14 mil så måste jag stiga upp klockan 6. Nu undrar ni säkert varför jag gnäller och kan kanske mena att ganska många människor går upp så tidigt VARJE dag, så jag borde inte gnälla när jag behöver göra det en morgon. Men nu är det ju så att jag är kvällspigg och väldigt morgontrött. Känner jag mig själv rätt kommer jag inte kunna somna innan kl 1, och jag är inte en sån människa som kan vara pigg å hurtig efter bara 5 timmars sömn... Men å andra sidan blev det nog bara sådär 6 timmars sömn natten mellan lördag å söndag och det gick ju bra. :) Kan inte minnas när jag kom hem så sent från en fest.. Men jösses vad skoj jag hade. Skrattade så mycket att jag trodde jag skulle få träningsvärk i käkarna. :) Träffade massa nytt folk med. Kul. Du borde fylla 25 fler gånger Marie! ;) GRATTIS igen förresten. Underbar fest. :) Fast när vi ändå pratar regn så ösregnade när jag gick hem. Kändes som om vägen mellan högskolan och min lägenhet var dubbelt så lång. Eftersom det (faktiskt) var fint väder när jag gick (och jag trodde det skulle fortsätta så) så valde jag den snygga jackan över den praktiska (regn)jackan. Kan även konstatera att mina stövlar inte är regntäta. Inte det minsta. Om jag säger att det tjippade (hur det nu stavas för att ni ska veta att det lät konstigt och inte att jag hade datorchip i skorna) om mig när jag gick så har jag inte överdrivit. Såg ut och kände mig som en dränkt katt när jag kom hem. Fast ska jag vara ärlig så råkade jag hoppa lite i en vattenpöl, men är man redan dyngsur så är man... Haha.

Fredagen var lugn å tillbringades med idol, skvaller och lite spelande. Härligt med sällskap när det kommer i form av Evelina & Daniel, Tina & Anders samt den trevliga bonusen som innebar Silje & Markus. =)

Var faktiskt på äventyr i måndags. =) Utan att gå in på detaljer så såg jag, Nina, Jan (en av mina handledare) och hans son Herman Hipp Hipp gängets provföreställning av uppsättningen 500 (som ska handla om 500 historiska kändisar). Hade kommit över gratis biljetter. =) Var riktigt roligt iaf. Blev sugen på att se hela föreställningen (vi fick bara se en timme) som har nypremiär den 30 oktober nere på Lunds stadsteater. Sen hade jag lyckats byta min lediga fredag mot en ledig tisdag, så jag stannade nere i Lund hos underbara Nina. Alltid lika skoj! Tog det lugnt på måndagskvällen och gick på stan på tisdagen å snackade en massa (ja, flera ton snack blev det). =p

Övrigt i veckan har det varit skola, praktik, lite spring på stan och lite filmmys med Simon. Har blivit både riktigt bra filmer och riktigt dåliga filmer...

Men nu har jag inte tid å sitta här längre, måste förbereda lite inför imorgon. Hitta kläder och packa väskan och annat spännande. Jag vet hur duktig jag är på att vara sakletare klockan sex på morgonen...

Nu är jag jättetrött, tom tröttare än vad jag var i morse. Kunde både varit mer givande och värre i skolan idag. Men det är jobbigt att vara iväg från klockan sju på morgonen till klockan sex på kvällen. Fast lite duktiga var vi som hann efterbesiktiga Tinas bil sådär på morgonen... =)
Kom bara på att jag glömde berätta en sak. Förmodligen kommer alla andra att det här är mycket roligare än vad jag tycker att det var, men jag blev bortglömd på jobbet igår. Hade ett eget samtal igår (bara jag å en klient), vilket gick jättebra. Samtalet var mellan 16-17 och allt var frid å fröjd tills vi avlutade samtalet och öppnade dörren ut från rummet vi suttit i. Då visar det sig att allt är nersläckt och alla andra har gått hem! Den som gick sist (eller trodde den var sist) hade missat att jag var kvar och stängt överallt och släkt ner hela våningen. Kändes lite läskigt å gå där å "ropa" i tomma korridorer ....(var ju tvungen att kolla om jag verkligen var ensam. Kändes lite somom jag medverkade i en dålig skräckis faktiskt) Haha. En väldigt trolig anledning till att jag blev bortglömd kan iof ha varit att jag hade lånat Maritas kontorsrum och hon är på semester i Turkiet så folk kanske inte tänkte på att dörren till hennes rum var stängd... Nu vet man hur barn som blir bortglömda på dagis känner sig... *gapskratt*

Kommentarer
Postat av: Johanna

Oh vad jag saknar er nu kände jag när jag läste detta.Är ju evigheter sedan vi träffades.



Kramar

2008-10-28 @ 07:00:22
URL: http://mammajohanna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Vem är du?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser den)


Har du en egen blogg/hemsida?:


Vad har du på hjärtat?:


Trackback
RSS 2.0